Vatten, vatten bara vanligt vatten.....

Nog för att vatten är vanligt men det är ack så nödvändigt. Vi har ju sedan tidigare fått rör till vårt hus men nu var det dags att koppla upp oss på "nätet".

När man i Spanien har med myndigheter att göra så har vi blivit varse om att det gäller att ha rätt papper (i plural) med sig. För att få vatten behövs följande:

Kopia av köpehandlingen för fastigheten.
Kopior av våra pass.
Kopior av våra N.I.E nummer certifikat
Ett bankkontonummer
Intyg på våra mödrars skolstorlek
Registreringsnummer på grannens bil och ett intyg på att samme grannes hund är vaccinerad mot rabies.... Nej, ljuger jag. Riktigt så illa är det inte, men nästan!

Vi hade stämt träff med vår Davíd, ja, det känns som att han är vår vid det här laget, på tisdagen för att knalla iväg till vattenverket för att teckna avtal med det samma. I väskan hade vi ovanstående urval av dokument, med vissa undantag, grannen har ingen hund, ej heller någon bil. Var skulle han parkera den i de vindlande gränderna i gamla stan?

Vi såg fram emot att få gå dit och säga ” ¿ Quién es en último?” Ett uttryck som man använder sig av och som betyder ”Vem är sist i kön?” på så sätt så slipper myndigheten öda penningar på nummerlappar!!

På vattenverket var det tomt. Det var bara vi så vi fick aldrig briljera med vår nya kunskap men i gengäld gick det hyggligt fort i kön.

Stolta var vi när vi räckte fram alla papper:

Kopia av köpehandlingen för fastigheten.
Kopior av våra pass.
Kopior av våra N.I.E nummer certifikat
Ett bankkontonummer
Intyg på våra mödrars skostorlek

Äsch nu ljög jag igen. Vi hade ju inget bankkontonummer med och morsans skolstorlek struntade de fullständigt i. Utan bankkontonummer inget vatten…

Då den stränga damen frågade var vi bor och vi berättade att alla våra räkningar går vi Maria-Teresa så öppnades alla tidigare så stängda dörrar. ”Jasså, jaha, åh. Ja Maria-Teresa henne känner vi ju alla. Henne är det ordning på…. ”

Kontonumret kunde vi skicka senare!

Redan nästa dag var vattenmätaren på plats.