27 februari 2013, Vi flyttar in!!

Efter att ha sovit ett fåtal timmar på Aparthotel Turismo Tropical, ett trevligt och enkelt lägenhetshotell så var det äntligen dag för oss att se vårt hus ”på riktigt”.

Maken skulle till tandläkaren så jag fick skjuts en bit på vägen av honom och kom fram ungefär samtidigt som en man med målarkläder. Mannen ställer sig och väntar utanför vårt hus och jag känner att jag blir lite misstänksam. Målare? Hmm..  Flyttbilen kommer strax, liksom leveransen från IKEA..

Tillsammans står vi där och lutar oss mot muren ”baren” som vi ofta kallar den och jag bara njuter. Det är så otroligt fint. Jag kan knappast tro det jag ser. Visst hade vi drömt om att det skulle bli fint. Och visst hade vi en bild i huvudet, men att det skulle bli så här fint hade vi aldrig kunnat drömma om.

 

Efter ett tag går det upp för målaren att jag är en av ägarna till huset och vi inleder något som måste bedömas som trevande försök till att föra ett samtal.

Han börjar med att berömma vårt hus men så kommer det jag oroat mig för. ”Vi är klara där uppe. Idag målar vi klart där nere!”

Mitt svar blir. ”Idag kommer flyttbilen från Sverige och leveransen från IKEA OCH köket!”

Hans svarar: ”Vi är klara där uppe. Idag målar vi klart där nere!”

Jag säger: ”Idag kommer flyttbilen från Sverige och leveransen från IKEA OCH köket!”

Så där håller vi på ett par minuter tills ännu en målare kommer och dessutom kommer Demetrio. Äntligen får jag komma in.

”Köket” är en enda röra.  Pontales, byggdamm, färgpytsar och täckpapp.

Trappan visste vi att den inte skulle vara på plats. Vi har stegar

 

Men i köket finns inte ett skåp.. Demetrio är ordentligt stressad och inom ett par minuter kommer en kvinna som visar sig vara den dam som städar efterbyggarna för Demetrio. Hon gör verkligen vad hon kan men det är ett hopplöst uppdrag.

David ringer mig och säger att målarna har utan att fråga honom målat vår grund i en konstig brun färg. Jag går ut och tittar på muren och den är fin! Jag gillar den bruna färgen och hoppas att min make gör det också.

I ett huj är målandet klart. Och den stackars damen försöker förtvivlat städa.

Maken ringer från tandläkaren och ber mig promenera upp till Altenea där vi skall träffa Valentin för att välja en ny köksbänk. Den vi initialt valt ut produceras inte längre. Lyckligtvis så kunde vi välja ut en ny.

Snart var Valentin igång med hopsättande.

 

Maken och jag beger oss ut för att handla. Våra flickor stannar i huset. När vi med kassar fyllda med varor tar oss hemåt ringer telefonen. Det var dottern.

”Fru Flytt är här!! VAR är ni?”

Vi slänger oss på luren. Vi vet att vår synnerlige gode vän är i faggorna men inte var. Vi vet också att med vår last kommer också hans last och den är TUNG!! Tack och lov svarar han genast och lovar infinna sig så snart som möjligt.

Fru flytt backar in bilen så nära huset det bara går. Gränderna är trånga

 

Snart är kartongerna inne. Vi tror att Demetrio tycker att hela vårt företag är rejält spännande för han stannar kvar bara för att hjälpa till och tur är väl det när man har en grilltokig make. Grillen kom upp på terrassen och blev sedermera monterad av den äldsta dottern och maken, men det var en eller två dagar senare.  För nu var det bråttom!! IKEA är påväg. Det gäller att få undan så mycket som möjligt. IKEA kommer med en kökssoffa, en säng, madrasser, bord och stolar…

Valentin dök upp och monterade en del skåp men inte alla.

 

Han lovade komma åter kl 17 och gjorde så , då tillsammans med ett par yngre män som mätte och fixade och vi förstod snart att det var köksbänken man mätte för. Vi förväntade oss att därefter skulle Valentin slutföra köket så långt det gick men oj vad vi bedrog oss. När stenkillarna gick, gick Valentino.  Alltså inget kök!!

Dottern som är boende i Spanien blev vad man kan kalla blindgalen och for som en raket ut i gränden och frågade om Valentin var helt förryckt. Vi behövde ju ett kök förstod han väl?? Åtminstone kylen.

Han svarade att det var ju bara att stoppa i kontakten. Sagt och gjort, vi hade kyl.

Vi hann inte mer än att få viss ordning på kartongerna så ringde IKEA och släpandet tog fart igen. Vi var i sanning glada över att de dök upp i någorlunda tid. De hade annonserat att de skulle komma innan kl 22! Vi skulle därefter montera sängar.. Näväl. De dök upp kl 17 och monterandet började. Fint blev det!